I slutet av 1800-talet började arbetarrörelsen med inspiration från Tyskland att organisera sig fackligt, men de här värderingarna var tabu på den tiden och man släpptes inte in för att ha möten i offentliga lokaler. Det var av den anledningen som man bildade Folkets Hus – tänkt som ett forum där arbetarklassen skulle kunna hålla sina möten och föra fram sina åsikter.

Vid tiden runt sekelskiftet 1900 bildades de fackliga och politiska organisationerna i norrbärkebygden och vid ett sammanträde med Norrbärkes förenade fackföreningar den 25 oktober 1903 föredrogs en skrivelse från den ett år tidigare bildade Järn & Metalls avdelning där man föreslog åtgärder för anskaffande av en Folkets Park eller ett Folkets Hus.

Samorganisationen tillsatte en kommitté för att utreda frågan och ett år senare kunde den meddela, att ett två tunnland stort område till en Folkets Park hade inköpts på Stegelbacken för en kostnad av 2 000kr. Markköpet avslutades den 13 juni 1904. En parkkommitté utsågs av Norrbärke fackföreningars samorganisation och en dansbana byggdes på det nya parkområdet som invigdes midsommaren 1904. Den dansbanan blev den första samlingslokalen för ortens arbetarrörelse. Fester och andra sammankomster kunde hållas vintertid tack vare att dansbanan kunde förses med luckor för de öppna delarna. Under dansbanans golv fanns köksutrymmen. Vid ett möte den 27 juli 1904 valdes en interimstyrelse och den 4 december 1904 konstituerades Föreningen Folkets Hus u.p.a. Ett av byggmästare K E Dané utarbetat förslag till Folkets Hus antogs vid ett styrelsemöte den 8 augusti 1909. Grunden beräknades kosta 5 000kr och påbörjades omedelbart. Samma år pågick storstrejken, men frivillig arbetskraft ställde upp mot ett mål mat för fyra timmars arbete. I oktober var grunden färdig och kostnaden stannade vid 3 000kr. När Folkets Hus i mars 1910 i det närmaste var färdigt var kostnaden uppe i 40 000kr. Invigningen skedde i oktober 1910 med en festföreställning av Knut Lindroths operettsällskap, som uppförde “Greven av Luxemburg” inför fullsatt salong. A-salen med 567 sittplatser och extra stora scenutrymmen hörde då till landets större samlingslokaler. De stora teatersällskapen stod i kö för att få spela i Smedjebacken. Även Folkets Park byggdes ut med kiosker och sittplatser. Runt hela parkområdet uppfördes plank, som senare byttes ut mot trådstaket. Slutliga kostnaden för Folkets Hus och Folkets Park blev 70 000kr. Vid en katastrofbrand lördagen den 8 september 1935 jämnades Folkets Hus med marken.
För att få tillfälliga lokaler köptes Kjellgrenska fastigheten in för 30 000kr. Arkitekt Helge Zimdahl ritade ett nytt Folkets Hus med placering på Stegelbacken mot Kolbäcksån. Kostnadsberäkningen stannade på 270 000kr. Livliga diskussioner följde, men det ansägs omöjligt att genomföra ekonomiskt. Kjellgrenska fastigheten såldes och tomt köptes istället efter Vasagatan, centralt i köpingen. 1937 påbörjades ett nytt Folkets Hus med en kombinerad mötes- och biograflokal samt vaktmästarbostad för 170 000kr.

Nästa utbyggnadsetapp kom 1950 och kostade 500 000kr. Då erhölls en pampig festsal rymmande 600 personer, konditori med serveringslokaler, egen bagerirörelse och en mängd kontorslokaler. Ekonomin klarades genom att ortens industriarbetare ställde upp och bidrog till ökning av produktionen genom söndagsarbete. Både Trettondagen och Kristi Himmelfärdsdagen var maskinerna igång för Folkets Hus räkning. Tack vare denna insats fick föreningen byggnadstillstånd. Arbetarnas insats omsattes i andelar i Folkets Hus. Smedjebackens köping anslog 50 000kr, Smedjebackens Valsverk 20 000kr, Norrbärke kommun 7 000kr och Morgårdshammaes verksrad 6 000kr. Genom alla dessa insatser kunde behövliga lån erhållas.

Efter den tillbyggnad för 16 miljoner kronor, som invigdes 1978 har Folkets Hus, Smedjebacken verkligen gjort skäl för sin uppgift som kulturcentrum.
Främst fick Smedjebacken moderna bibliotekslokaler med betydligt utökad service för låntagarna.
Dala-Demokraten fick förnämliga redaktionslokaler.
Försäkringskassan fick nya lkaler intill biblioteket.
Ahlbäckssalen blev en kombinerad konst- och sammanträdeslokal.
En rad konferens-, kontors- och studierum inreddes.
Restaurang- och caféverksamheten var de första åren omfattande med en omsättning på ca 700 000kr.
Ett konferenshotell med 22 rum stod till förfogande.
Bageriverksamheten var så gott som den enda i Smedjebacken.
Denna stora satsning medförde givetvis en stor ekonomisk påfrestning. Kommunen bidrog därför till driften med 2 miljoner kr/år.
Mycket har hänt de senaste åren och idag är det VBU, VästerBergslagens Utbildningscentrum som verkar i de flesta lokaler. 

Historien visar att vi som verkar idag har ett arv att förvalta. Dagens samhälle påverkas av krafter som gör att vi förutom att förvalta även måste bidra med vår egen vision av vad Folkets Hus ska stå upp för, för att föra arvet vidare.
Därför har styrelsen för Smedjebackens Folkets Hus förening och andelsägarnas årsstämma antagit en policy för verksamheten som innebär att alla är välkomna, även människor som har en annan politisk åsikt. Däremot är det helt uteslutet att inom Folkets Hus lokaler framföra rasistiska, homofoba, sexistiska, eller främligsfientliga åsikter. Likaså att bära dylika symboler.
Den som hyr Folkets Hus lokaler måste godta och skriva under vår Lokaluthyrningspolicy (se do).